Pages

lördag 25 april 2009

Ny boksajt!

Vill tipsa om en ny, spännande sajt för alla oss bokälskare:
boktipset.se
En av grundarna är Sigge Eklund och han beskriver den som en slags Facebook för bokälskare. Låter lovande tycker jag. Det var jätteenkelt att bli medlem (gratis) och att lägga upp en egen "bokhylla" där man lägger in böcker man läst samt betygsätter dem. Man kan även skriva egna recensioner. Därigenom kan medlemmar få boktips av varandra. Sajten tipsar en också om böcker och andra läsare/medlemmar baserat på vad man lagt in i sin egen bokhylla och vad man tyckt om olika böcker.
Allt som görs av bokälskare för andra bokälskare bör premieras tycker jag. Hurra för böckernas underbara värld!

fredag 24 april 2009

Såg ni Debatt?

Sol och värme! Så skönt! Ska sitta ute och skriva idag har jag tänkt.
Såg just reprisen av Debatt (SVT) från igår. Vilken osedvanligt slemmig karl Olof Skipper är! Uäck! Och vilka åsikter! Aaaaarrrgghh!!!! Debatten handlade om övervikt och fetma. Har själv ca 20 kilo som jag skulle vilja bli av med, men jag går hellre upp 20 till än jag går till den snubben för att få råd. Vilket förakt han har för feta människor! Han menade att tjocka människor är "slöare i tanken" (läs: dummare) än andra och att de inte borde få synas i TV (t.ex. Idol) för att det kan påverka barn negativt och skapa ohälsosamma ideal om feta människor får synas på TV!!!! WHAAAAATTT!!!!????
Till och med hans fru, Anna Skipper, som inte är så nådig själv mot tjockisar, satt och vred på sig när han gick igång. Det sas så mycket dumt att hälften vore nog.
Ska skaka av mig det nu och gå ut i det vackra vårvädret! Hoppas alla får en härlig dag och att pennorna (laptop-arna) glöder därute! Kram på er, tjocka som smala. Vi är alla lika vackra och fullkomliga!

torsdag 16 april 2009

Äntligen tid att skriva!

Pust! Vilken vecka! Har haft mina föräldrar här, samt två av mina brorsbarn (tvillingar på 6 år). Mina föräldrar har sitt sommarställe i närheten av mig så jag har lyckligtvis inte haft dem boende här. Kanske låter taskigt, men det skulle göra mig tokig! Släkten är värst så lagom är bäst! :) Däremot har vi setts alla dar utom en, gjort utflykter, ätit påskmat, firat mammas födelsedag och lite annat. I tisdags hade jag brorsbarnen hos mig hela dagen så att mamma fick lite lugn och ro. Vi gjorde halsband och andra smycken av pärlor, gick på hundpromenad och plockade blåsippor (de är inte fridlysta här på Öland om nån skulle undra), ritade, virkade, åt pannkakor med sylt och grädde och hade det allmänt mysigt. Ser dem alldeles för sällan eftersom de bor i Stockholm så då finns det mycket att ta igen.
När min pappa hämtade dem vid 17-tiden var jag helt slut! *skratt* När jag var dagmamma åt fem barn under ett par år för några år sedan var jag ju van vid all aktivitet och allt pladder och alla tusen frågor som barn ju ställer, men nu!.....gick en snabb kisspromenad med hunden sen somnade jag på soffan ;-)
Igår åkte de hem till Stockholm igen hela gänget och jag hängde med en bit. De släppte mig i Kalmar där jag shoppade loss under ett par timmar innan jag tog bussen hem till lugnet igen. Hade inte varit där på länge så det var skoj. Var dessutom och beställde nytt pass. Åker till Paris om tre veckor tillsammans med mamma och min syster. Vi bodde där under några år när vi var små och nu ska vi dit och uppleva gamla minnen, äta gott, shoppa, gå på antikmarknader och sitta på caféer och smaska goda bakverk. En 5-dagarstripp som ska bli så kul även om jag fasar för att åka ifrån hunden (har aldrig varit ifrån henne förut) och katterna. De kommer ha det jättebra hos hund- och kattvakterna, men jag fasar ändå för det.
Hursomhelst, det är ett par veckor dit. Fram tills dess ska jag skriva så mycket jag kan. Har inte skrivit något alls senaste veckan och nu kliar det i fingrarna. Har varit så upptagen med annat och jag mår inte riktigt bra då. Mår bäst när jag är inne i skrivandet och har tid och ro att tänka på och jobba med boken.
Ska läsa ikapp alla favvisbloggar och även skriva lite mer här framöver.
Nu ska jag dock i säng. Är inte riktigt van vid allt sällskap jag haft sista veckan. Är sååååå trött!!!

onsdag 8 april 2009

Amerikansk censur och moralpanik!

Tittade på Kobra igår. Hade läst om hur Sara Kadefors och Linda Olsson ombetts göra drastiska ändringar i sina böcker "Sandor slash Ida" respektive "Sonat till Miriam" inför utgivning i USA och ville veta om det verkligen var sant! Och det var det! Och jag tycker det är förfärligt att ett land som anses vara modernt och demokratiskt (USA) ägnar sig åt bokcensur på 2000-talet! Sara Kadefors bok handlar (bland annat)om en ung tjej i tonåren som debuterat sexuellt väldigt tidigt, haft gruppsex och sett på porrfilm och nu upplever sig som snudd på avtrubbad och ointresserad av sex. Detta orsakade tydligen moralpanik på det amerikanska förlaget som omedelbart krävde omskrivningar i handlingen och helt enkelt strök vad de ansåg vara "stötande" när översättningen gjordes. Vad är det om inte censur? Handlingen har dessutom förlagts i USA. Enligt förläggaren skulle den amerikanska publiken inte kunna identifiera sig annars. Sara Kadefors gick med på förändringarna, men ansåg att den amerikanska versionen i princip var en helt annan bok. Det framgick tydligt i intervjun (Kobra) att hon mådde dåligt av detta. Ärligt talat gör jag också det. Vad är det med amerikaner ibland egentligen? Eller med vissa amerikaner i alla fall. Det handlar ju om en karaktär i en bok. Och varför envisas vuxna amerikaner så ofta med att förneka att deras ungdomar har sex? Denna eviga dubbelmoral! I ett land som har fler tonårsgraviditeter är något annat land dessutom. Varför finns det så många tabun kring det fortfarande? Fattar de inte att det är just nedtystandet som skapar problemen? Vad gäller Linda Olssons bok "Sonat till Miriam" (som jag inte har läst ännu) så handlar den vad jag förstår bland annat om en kvinna som väljer att överge sitt nyfödda barn. Hennes amerikanska förläggare hävdade att amerikanska kvinnor inte skulle kunna identifiera sig med en sådan kvinna! Att det skulle vara så upprörande för dem att de inte ens skulle kunna läsa om någon som gör ett sådant val. Är inte det att underskatta läsarna? Ska man inte kunna läsa om någon som gör val som man själv inte skulle göra? Vill läsare i USA bara läsa om karaktärer som är precis som dem? Självklart inte. Förläggaren ville dessutom att huvudkaraktären (kvinnan) skulle göras mer sympatisk. Linda gick INTE med på förändringarna och fick till slut igenom en utgivning ändå. Vad tycker ni andra om det här? Är det ok att kräva förändringar av en bok som redan är klar och utgiven, i flera olika länder dessutom, för att anpassa den efter ett visst lands kultur och normer?

måndag 6 april 2009

Pennan mot papperet

Vad glest det har blivit mellan mina blogginlägg senaste tiden. Tror det är våren som ställer till det. Det är så härligt ute att jag har svårt att vara inne någon längre stund. Har upptäckt att det går väldigt bra att skriva på boken ute.
Sitter i lä, mot husväggen och skriver så det glöder. Skriver fortfarande för hand. Kan inte riktigt med att gå över till laptopen. Det är något med pennan mot papperet som är så härligt och ursprungligt att jag nog kommer skriva hela första versionen för hand och sen gå över till datorn när jag skriver andra och tredje versionen, eller hur många det nu blir innan den känns färdig. Någon författare sa att man inte kan säga att man skrivit en bok innan man har skrivit om den minst 3 gånger. Kanske är det så. Jag tror på det. Känns på nåt sätt skönt att tänka så för det betyder att det inte behöver bli perfekt på en gång. Det hindrar den där alltför destruktiva självcensuren där man till slut inte tycker att en enda mening duger. Jag gillar dock att jag tvingas tänka igenom varje mening innan jag skriver ner den eftersom jag inte kan trycka på en knapp och radera. Kan inte ens sudda eftersom jag bara kan skriva med tunna, svarta tuschpennor. Har alltid haft en kärlek till sådana. Blyerts har aldrig varit min grej. När jag blir ivrig och skriver fort bryter jag bara udden hela tiden. Inget stoppar flödet som att behöva vässa! Nej, en tjock fin skrivbok vill jag ha och så en bra, tunn tuschpenna. Samlar på skrivböcker, mest i A4-storlek. Har gjort det så länge jag kan minnas eftersom jag alltid skrivit mina låttexter i sådana.
Andra använder jag till receptsamlingar, scrapbooking, idéskisser och pysseltips.
Kan tillbringa timmar i pappershandlar. Får inte nog, vare sig av papper eller pennor. För att inte tala om penslar, färger och block. Men det är en annan historia.